Lagat med hat

I med potatis- och lökhack. Hatfaktor. Då skulle du ha varit med när jag hällde typ hälften av allt hack på spisen istället för i grytan bara för att den stooora skärbrädan var alldeles åt helvete för stor

På en helt annan skärbräda med en helt annan kniv hackar du lök och skär paprika i bitar. Kanske skulle kunna göra det, whatever

Behöver du sås har du lagat bort saftigheten och då får du skylla dig själv. Biffarnas kryddning skyller jag helt och hållet på nån mästerkock vid namn Sigrid Bárány som gjort nåt samarbete med Ica (det receptet kan du läsa här men jag ger mig fan på att du hellre läser mitt recept)

Ät ihop med pulled whatever, hamburgerbröd, plus lite vanlig förbannad gurka/tomat/sallad-blandning. Rör ihop med resten av ingredienserna

Hatfaktor. Couscous är gjort av vete och följer därmed Murphys lag om pasta – oavsett hur lite man gör så blir det för mycket

Det skulle väl vara det här satans tramset med att tappa mat på golvet hela tiden som drar upp hatfaktorn då

Fräs quornbitar på medelstark värme under tiden riset kokar. Hatfaktor. Varför behandla mat med lite respekt, liksom

För er som befunnit er i faktaresistenta skyddsrum den senaste tiden så är en hipster alltså en snubbe med stort oljat skägg, tajta ljusa byxor, vita låga skor utan synliga strumpor, marinblå kavaj och t-shirt eller polotröja under, som snor åt sig all den samlade kunskap om mat som kvinnor tillskansat sig och förmedlat till nästa generation i evigheters evigheter, virar in det i papier maché av doktorsavhandlingar i biokemi och historia, slår sönder denna kulinariska pinata inför hänförda åskådare som nu tror att det krävs nörderi på universitetsnivå för att laga mat, och som slutligen tjänar snusmycket pengar på åttapersonersrestauranger och glossiga magasinpromotions av sin senaste bok om Fermenterat Mögel

Men, eftersom jag är en tjurig jävel så gav jag mig på dem igen, den här gången med lite modifiering av receptet

Been there, done that (men inte fan fick jag en t-shirt för det). Lägg laxen med den SUPERÄCKLIGA skinnsidan neråt i en ugnsform

Hatfaktor. I med ägget, på med en skvätt mjölk. Vrid ner plattan till medelvärme och rör med trägaffel tills det blir en smulig massa

Jag lärde mig i tjugoårsåldern att steka fjantpannkakor i teflonpanna med plaststekspade. Hatfaktor. Hur många pannkakor som åkt i slasken på grund av trasighet efter att jag stekt på för låg värme så det bara blivit blekt klet av alltihop, eller på för hög värme och med för mycket smet så de har spruckit itu när jag lyft dem ur pannan, det vet jag inte

Det jävliga med sånt är ju att det alltid fastnar ris på kanten, och att peta ner det med trägaffel är ju fan stört omöjligt

Lägg bitarna i mixern, kör tills det antagit en oaptitlig mörkgul färg med svarta prickar. Hatfaktor. I med lime- och citronjuice plus limeskal i DET FÖRSTA glaset

Hatfaktor. Det här blev pyssligare än jag hade tänkt mig från början, och hade jag vetat exakt hur pyssligt så vetefan om jag hade gett mig i kast med det