Man behöver inte vara svartvit när det gäller mat - förutsatt att det inte handlar om någon beroendeproblematik eller något speciellt hälsoproblem - man kan vara ganska färggrann
Berättandet sker i jag-form och bilder och layout är förvisso snyggt men – svartvita bilder på Taylor lagandes mat i förgrunden och ett gäng vänner som hugger in på buffébordet i bakgrunden, samt söta men allvarsamma barn som provsmakar av det goda – kan knappast anklagas för att vara innovativt
Dit gick man på matiné på helgerna och såg svartvit film från förr. Som ni tre som slaviskt följer min blogg (ett uppriktigt tack till min kära hustru och två friställda bröder i Dals Långed) kunnat konstatera springer mitt matintresse ur mormors magiska kök
Det svartvita snöret har jag köpt på GRANIT och etiketten är från IKEA. Den här marängsmeten är ett eget litet experiment med grunder från ett recept på macarons
Lite nostalgiskt bläddrade jag mig igenom de många recepten, pedagogiskt upplagda efter årstid och råvaror, illustrerade med finurliga små svartvita teckningar
i svartvitt. Jösses vilken kväll igår, klockan 10 landade jag trött och utslagen i soffan för filmmys – där vi förövrigt mitt i ett avsnitt av Crossing lines insåg att denna serie verkligen inte är bra
Maken ställde in kameran fel och alla kort blev svartvita. Jag tror det är Leo, men eftersom kortet är just svartvitt kan jag inte helt säga då de hade lika tröjor i olika färger
I år blev det svartvita klappar. I några timmar till ligger julklapparna som skådebröd under granen. Sedan förflyttas de till barnens farmor och farfar där vi firar jul i år
Kommentarer
Logga in eller Registrera för att kommentera.