7 km
som faktiskt var riktigt roliga på bandet med mig i tankarna var jag ganska inställd på att det skulle gå bra. Jag delade upp passet i olika mål: 4,5 kilometer; 1/3 passerad, 6,5 kilometer; halvvägs, nedräkningen börjar, 10 kilometer; milen avklarad och bara ynka 3 kilometer kvar. Kilometeruppdatering: 2-3 kilometer: Redan efter bara 2-3 km ville jag kliva av.. Jag låste mig antagligen lite vid vetskapen att jag skulle stå där i 1-1,5 timme och det var inte tillräckligt svalt och ventilerat för mig. 6,5 kilometer: Det var en rejäl befrielse när jag passerade halvvägs trots att hjärnspökena förde tankarna lite till att det var lika långt kvar som jag nu sprungit. Men nu började nedräkningen. 9 kilometer: Här kom euforikänslorna. Det är svårt att förklara och beskriva men när man presterar något fysiskt som man kanske inte trott eller när man biter ihop trots att det är tungt och kör på så uppnår man något tillstånd av eufori när man närmar sig det man strävar efter och vet att man gör det för att man bestämt sig. Jag fick både gåshud, en rusande känsla igenom hela kroppen samtidigt som ögonen tårades och jag visste att det inte var långt kvar. 10 kilometer: Här började jag räkna ner på riktigt. 12 kilometer: Jag hade kraft kvar att kräma ur benen och höja hastigheten sista biten och knappade in lite på tiden och avslutade med ett leende, i alla fall inombords. Jag var så jäkla nöjd och glad efter att jag gjort det. Vilken pannbensträning att stå på bandet i 13 kilometer Det var inte tillräckligt svalt trots att jag öppnat fönstrena närmast löpbanden. Men titt som tätt, nästan som att det var tillägnat mig, kom det svala, friska pustar och jag kände mig som en fisk på land som kippade efter allt nytt syre jag kunde få tag på. Efter passet åkte jag hem och gjorde mig i ordning inför kvällens 25-årskalas som var riktigt roligt och lyckat. Söndagen startade med adventsfrukost med S, syster och hennes andra hälft. Dagen fortsatte med en frisk promenad i solen, herrarnas skidskytte och förstås damernas EM-brons i handboll innan jag och S drack glögg och klädde granen. I eftermiddag tar jag julledigt, det ska bli superskönt! Ha en fin dag!
Efter en något från mamman arg smskonverstion, satte jag mig i vredesmod i bilen för att åka den halva kilometern till matbutiken för att hämta nyckeln
Efter att ha cyklat den dryga kilometern hem till dottern, lämnat av varorna och sedan cyklat samma sträcka tillbaka hem igen så var jag ganska blöt och kall, men jag var ändå glad över att veta att min älskade unge hade fått lite välbehövlig medicin och bra näring (hon var mycket tacksam)
Vi gick en runda på 6 kilometer längs sjön och drack glögg och åt nygräddade frallor längs vägen. Jag är egentligen emot att dricka glögg och baka julgodis innan jul
Jag kan känna lukten på flera kilometer tror jag. Brända mandlar är så njami. Det är en av de mysiga små sakerna såhär i vintertid när man går ute på stan eller på marknader
Jag tycker de här kakorna känns väldigt nyttiga, förutom att de kan döda vilken nötallergiker som helst inom en kilometers avstånd så innehåller de ju ingenting av de vanliga allergierna eller det folk undviker
Nåja har man som vi cirkus 3 kilometer till havet och bor i en av Sveriges finaste sommarstäder så är det liksom ingen panik, vi har det väldans bra här hemma också
Enorma stenbumlingar och de sträcker sig kilometer efter kilometer. Som ni kanske märkt så älskar jag verkligen den småländska naturen och de underbara murarna som täckts av grön mossa
Vi har inget inplanerat, känns riktigt skönt att kunna ta dagarna som de kommer och göra det som faller oss in, så jag hoppas på att kunna vara ute så mycket som möjligt, påta i trädgården, undersöka ravinen som vi så länge pratat om att gå till, ligger bara ett par kilometer härifrå och ändå blir det aldrig av, och njuta av en kopp kaffe på trappen i solen
Ute på gården står två adventsgranar och lyser upp mörkret (här finns inga gatlyktor fast vi bor ett par knappa kilometer från stan, vilket jag är glad för)
Jag skulle kunna skriva kilometer med text om hur viktigt det är med att ge matlagning och grillning den tid den behöver men det räcker kanske med denna nuvarande mening för att budskapet skall infinna sig
Kommentarer
Logga in eller Registrera för att kommentera.