En dröm där jag vandrade längs en grusväg för att komma fram till ettrött litet hus som var omgärdat av ett vitt staket och med en lummig, stor och prunkade trädgård på baksidan
Trots allt detta så funkade trafiken på något underligt sätt. De verkar inte ha några regler, för de kör mot rött, åker på insidan & utsidan, korsar där de känner för & hjälm är extremt sällsynt
Max, alltså denna underbara lilla hund med ett hjärta så stort, en kärlek så stark och en livsglädje så härlig att det ibland gör ont i hjärtat när man tittar honom djupt i ögonen
Den hette vespa. Efter att ha tagit lite selfies i en av speglarna vid gaderoben (alla speglar är en selfie spegel så asså man MÅSTE ta bilder då) så var vi rätt trötta allesammans så vi körde hemåt ganska snart igen och sa hejdå till morfar och co och tackade för en trevlig kväll i Malmö
