Startar om

Peters historia

Betygsätt receptet!
Ditt betyg

Snittbetyg 0 0 röster

3 månader senare fick åter mitt körkort
2 timmar tidigare, det är fortfarande blankt i skallen. Blev ny färd till sjukhuset, där de fann ett ämne i mitt blod som tydde på en hjärtinfarkt, blev inlagd på hjärtavdelningen, efter tester och prov visade de sig vara ok. Troligtvis har mitt hjärta rusat. Har nu en hjärtmonitor i bröstet som skall registrera avvikelser. Så här långt ser allt bra ut. Nu var det dags för nästa smäll, efter mycket jobb med att färdigställa husvagnen bar det av till Gränna med min dotter. Väl på campingen blev jag yr och dålig. Nästa minnesbild jag har är hur ambulanspersonal tvättar bort blod ur mitt ansikte, samtidigt som jag hör min dotter gråta. Jag försöker le mot henne men hon är bestört. Åter igen hade jag svimmat och fallit med ansiktet före rakt ner i asfalten, Iltransport till sjukhuset, ny utredning då de misstänkte epilepsi, åter igen drogs körkortet. Nu hade jag kommit en bit i min utredning, fått mycket hjälp i olika grupper på Facebook. Vid besök hos neurologen i Halmstad fick jag besked att jag ej har epilepsi, fick åter mitt körkort med orden jag vet inte hur vi går vidare. Då plockade jag fram mina dokument som bestod av fakta jag funnit där allt pekar på näringsbrister samt plötsliga blodsockerfall. Läkaren höll detta för troligt och gav mig min efterlängtade remiss till Sahlgrenska. Äntligen kände jag för första gången att jag nu kanske skulle få bli frisk. Jag hade nu allvarligt börjat fundera på återställning av tarmarna. Månaderna gick och min hälsa var nerkörd i botten, konstant yr, klarade inte av stora folksamlingar då blev jag så yr så jag behövde många gånger sätta mig ner och vila. Minsta fysiska ansträngning gjorde att jag började stappla omkring då balansen bara försvann. Närminnet var som bortblåst, blev tvungen att skriva minneslappar på precis allt, då menar jag allt. Trodde ett tag jag drabbats av demens, tror inte jag någon gång under min livstid mått så dåligt som nu. Fick göra en kontraströntgen på Sahlgrenska för kontroll av tarmarna, visade sig att födan som normalt tar 24 timmar att passera tog endast 9 minuter för mig. Här fann vi nog orsaken till den Hypoglykemi jag utvecklat på grund av gastric by pass operationen. Vidare frågeställningar på Facebook och egen nyfikenhet på olika sidor, resulterade i att jag nu började äta mängder av vitaminer och tillskott. drack även en hel del olika proteinpulver och näringsdrycker. Har idag fasat ut en del och kompletarat upp med nässelpulvet samt avkok på Ingefära. Inhandlar mer nu ekologisk mat. Började arbeta 25 % i nov, arbetar nu 50 % så det är en bit kvar. Alla dessa bristsjukdomar ställer verkligen till det då det inte bara påverkar din fysiska förmåga, även dit psyke blir påverkad. I mitt fall kände jag att humörsvängningar och gråtmildhet var de som jag reagerat mest på. Tack och lov är jag i grunden en glad och positiv person. Vilket jag är övertygad om är orsaken till att jag här idag skriver dessa rader, för livet har varit mycket mörkt i mellanåt. Jag söker inte medlidande utan vill informera om min resa i fetmans tecken. Hoppas jag kan få någon som funderar på en fetma operation att tänka till om det är värt att spela rysk roulette med sitt egna liv som